Våltjärn

I sentida källor nämns Våltjärn som en äng i en geometrisk avmätning över Sörutansjö från 1695, författad av lantmätaren Kristoffer Mört, och färdigställd i februari 1696. Där nämns att ”Wåhlkiärnänget kallat ligger ifrån Byn (Utansjö) 1790 al:r, vilket motsvarar 1063 meter, i söder. Mycket torr och av ringa växt, innehåller 6 tunnor. 21 ½ kannor. Bär smått måttligt hö.”

I Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1906, häfte 4, sid. 730 (prof. J. A. Lundell, Uppsala) står att läsa om Våltjärn: Här ingår säkerligen sv. dial. vål. m. “förhuggning i skogen”; rishög, uppkommen vid röjning (Rz s. 794), no. vaal äfven “svedjeland”, fno. váll.

Geometrisk avritning 1698 den 10 februari 1696 i samband med Sörutansjö av Christoffer Mört.

Våltjärns slotter brukades av järnbrukets arbetare. Slottslandet Våltjärn vid Sörutansjös storskifte 1768. Här bodde bland annar dagsverkskarlen Johan Persson Wåhlberg (1744) och hans hustru Barbro (1736) som tjänade på herrgården; samen Anders Simonsson (1733-1755) och hans hustru Malin Larsdotter (1736-1801) samt före detta kronobåtsmannen Olof Johansson Brandt (1703-1764) och hans hustru Malin Johansdotter (1705-1771).

Olof Johansson Brandt var son till Johan Bertilsson (1667-1739) och hans hustru Kerstin Olofsdotter (1679-1715) på Norrutansjö.

Slottslandet Våltjärn vid Sörutansjös storskifte 1768. ”Waltjerns slotten deraf bergas myr och här hö innehåller. Åkrarne som äro anlagda på Wåltjerns slotterne och Olof Pers giärdan är ock af samma beskaffenhet med de förra innehålla.”

Alexander och Lina Dahlkvist. Sonsonen Paul Dahlkvist i Utansjö äger torpet idag.

Alexander Dahlkvist (1884-1966) och hans hustru Lina Katarina Ölund (1888-1967) köpte ett torp och bosatte sig här omkring 1911.

1920 fick Enoch Granlund på ”Berget” upplåtelse av bruket på en lägenhet. ”Granlunds på Berget” låg före Dahlkvists torp.